Titel: I, Robot
Författare: Isaac Asimov
Utgivningsår: 1950
Recenserad: 2005-12-25
Status: N/A

Det här är nog min största litterära överraskning i år och med bara några dagar kvar är det inte så lite. Allting annat jag läst av Asimov har pendlat mellan tråkigt och mediokert. Det känns därför bra att klämma i med fyra och en halv snigel på I, Robot. Någon sade att allt Asimov skriver om robotar är bra och resten bara är utfyllnad. Hittills håller jag med och jag är glad över att äntligen börja förstå varför han är så högt ansedd. Lita på att jag kommer att läsa mer Asimov i framtiden.

Boken i sig är en samling noveller som har några gemensamma teman. Alla handlar om de tre lagarna som styr alla robotar. 1) Ingen robot får skada en människa eller genom sin inaktivitet låta en människa komma till skada. 2) En robot måste göra som den blir tillsagd av sin herre, såvida inte det strider mot den första lagen. 3) Robotens handlande strävar alltid mot självbevarelse, om detta inte strider mot någon av de andra lagarna.

Genom novellerna vrider Asimov på dessa lagar och visar hur svårt det är att sätta upp lagar för existens. Eftersom vårt eget beteende i stort sett är baserat på samma lagar, även om de inte är explicita, blir novellerna intressanta även om man inte tycker att robotar är intressanta i sig. Jag vet inte riktigt vem jag vill rekommendera den till: insatta har nog redan läst den och icke-insatta har annat att läsa först. Jag uppskattade den dock oerhört mycket.