Titel: Green Mars
Författare: Kim Stanley Robinson
Utgivningsår: 1993
Recenserad: 2006-07-03
Status: N/A

Då var det dags för bok nummer två i Kim Stanley Robinsons trilogi om Mars. Enligt många är del två och tre bättre än den första, vilket också är resultatet om man ser till vilka av dem som fick Hugo Award (del två och tre). Egentligen förstår jag inte varför folk tycker att det är så stor skillnad på den här och boken innan. Den fortsätter på ett ungefär där den förra slutade och maler på i samma stil och tempo som tidigare.

Eftersom vi nu kommit lite längre framåt i tiden, blir det dock aningen mer intressant eftersom författaren har större frihet att hitta på saker. Det är dock fortfarande på ett synnerligen trovärdigt sätt. Vill man läsa om utomjordingar och häftiga rymdskepp, bör man leta vidare. Att terraforma (finns det något ord för detta på svenska?) planeten är fortfarande centrum också i den här boken, på samma sätt som der relaterade politiken också är det.

Boken är dock, precis som sin föregångare, alldeles för lång. Den är visserligen lite mer spännande och lite mer exotisk. Å andra sidan är det katastrof att det ska krävas så många sidor för att förmedla innehållet, så jag tycker inte att det motiverar ett bättre betyg än förra gången. Tre och en halv snigel igen, alltså.