Jean-Michel Jarre – En Attendent Costeau

För er som är lite äldre (om det nu finns sådana här), behöver nog inte Jarre någon introduktion. Men i min ålder är det väldigt få som har någon aning om vem den här mannen är, vilket jag finner mycket konstigt. Jean-michel Jarre är nog mest känd för albumen Oxygene och Equinox och var aktiv ungefär när jag föddes och en bra bit framåt efter det. Han är både musiker och hantverkare, i det att han ofta gör sina egna instrument (som ofta är elektroniska). Till exempel är han uppfinnare av det han kallar för laserharpa. Konstruktionen består av en mängd laserstrålar som när de bryts, ger olika toner. Jarre har världsrekordet i publik på en konsert, nämligen 3 miljoner i Moskva. Därför tycker jag det är lite konstigt att många inte känner till honom.

En attendent costeau är namnet på både ett album och en låt, och det är låten jag är ute efter här. Låten är väldigt lugn och sakar helt rytm och text, det är helt enkelt bakgrundsmusik, och en väldigt bra sådan! Eftersom låten är 45 minuter lång slipper man upprepningar som annars är jobbigt med kortare stycken av stämningsmusik. Jag tycker att låten har en stämningen, precis som titeln antyder, om väntan och ovisshet. Jag använder den här ganska ofta när jag tränar, mediterar eller bara ligger och slappar på sängen. Detta är inte speciellt likt Oxygene, så om ni vill uppleva Jarre bör ni lyssna på mer än det här, det är en väldigt intressant person som har skrivit mycket trevlig musik!

Tags: ,

  1. Japetus’s avatar

    Vad trevligt att du skriver om Jarre. Jag ser att det var nästan fyra år sen, men det slumpade sig så att jag hittade och läste det först idag. Jag har nämligen precis själv bloggat om Jarre och tänker blogga mer om honom. Han är mycket intressant.

    Och ja, jag tror du har helt rätt. Som inofficiell representant för dem som är “litet äldre” (född 68) kan jag bekräfta att jag är övertygad om att de flesta i min ålder minns honom för att han var så väldigt i ropet i slutet av 70-talet och egentligen hela 80-talet. Han är och förblir jätteevenemangens man och jag har själv haft det stora nöjet att se honom live ett par gånger. Bl a vid den överjordiska Millennie-konserten “Twelve dreams of the sun” 1999 vid pyramiderna i Egypten.

    Festligt nog använde han just “Waiting for Cousteau”, som är den vanligen förekommande engelska titeln på plattan och själva låten, som intro och stämningsgivare inför konserten vid pyramiderna 99.

    Det är ett mäktigt, mäktigt stycke som är mycket mer ambient, längre, lugnare och i större avsaknad av struktur än allt annat han gjort.

    Reply

  2. Olle Linge’s avatar

    Ja, jag gillar fortfarande Jarre, även om det var ett tag sedan jag skrev om honom (skriver ju inte om musik så mycket alls nuförtiden. Just En Attendent Costeau är fortfarande en favorit vad gäller ambiet, även om mycket annat han gjort är trevligt i andra sammanhang. Oxygene är faktiskt en klar favorit fortfarande.

    Angående generationer och ålder fick jag Jarre via pappa som gillar honom mycket. Det är inte så att han spelas på radio så mycket. :)

    Reply