Fullmetal Alchemist

Titel: Fullmetal Alchemist
Regi: Seiji Mizushima
Originalets skapare: Hiromu Arakawa
Manus: Shou Aikawa
År: 2003-2004
Recenserad: 2007-02-06

Fullmetal alchemist är en animeserie i 51 delar som berättar historien om Edward och Alphonse Elric. Efter ett misslyckat försök att med alkemi bringa sin döda mor tillbaka till livet, förlorar Ed ena armen och ena benet och hans bror förlorar hela sin kropp och hans själ förseglas vid en rustning. Tillsammans ger de sig ut för att fina de vises sten, som enligt legenden ska tillåta dem att utföra alkemi utan att ta hänsyn till lagar och på så sätt få tillbaka sina kroppar igen. Världen är någon form av parallell till vårt sena 1800-tal och är en härlig blandning av mundana och fantastiska element. Alkemin har i stort sett ersatt vår elektricitet och därför har inte heller världen utvecklats riktigt på samma sätt som vår.

Serien har flera starka sidor, men också några svaga. Låt mig börja med det jag gillar. Intrigen är det som gör det värt att se serien. Den är genomtänkt och erbjuder många överraskningar och härliga aha-upplevelser. Vändningarna känns genomarbetade och karaktärernas roll i det hela känns trovärdiga. Det är smått fantastiskt att en så pass fartfylld intrig går att hålla uppe i 51 avsnitt utan att egentligen stanna upp, upprepa sig eller bli tråkig.

Seriens svaghet är egentligen rent subjektiv (vilket förstås resten är också, men det här är kanske lite tydligare). Jag gillar egentligen inte anime och det finns många inslag i den här serien som jag verkligen inte tycker om. Det handlar om stilistiska sätt att uttrycka känslor eller handlingar hos karaktärerna (framförallt Al, som ju är en rustning och blir svår att variera annars). Jag har också svårt för att alla elakingar har vassa tänder. Det hade varit okej om det hade varit solklart vilken sida som var den goda, men halva poängen är just att det inte är uppenbart. Det är väldigt synd att det inte kommer fram tydligare i serien.

Fullmetal Alchemist påminner mig också mycket om mitt eget Magneter och mirakel, framförallt i hur alkemisterna framställs och magins relation till samhället i övrigt. Jag vet inte om det har påverkat mitt omdöme, men jag tycker i alla fall att den här serien är helt klart sevärd. Om du dessutom tycker om anime i vanliga fall rekommenderar jag den extra mycket. Som det är nu ger jag den fyra sniglar för en väl genomförd handling och mycket häftiga idéer.

Tags: , , , ,

  1. Martin’s avatar

    Verkade ballt, synd att det är såndär mangofilm.

    Reply

  2. Caroline’s avatar

    Låter som ett ganska rättvist betyg tycker jag (även om jag gav den ett högre betyg, men så gillar jag anime också).

    Reply

  3. thark’s avatar

    Jag, som nu faktiskt gillar manga (…du har sett min bokhylla)–även om det nu ärligt talat var länge sen jag hittade en anime som jag verkligen fastnade för–tyckte å andra sidan att FMA var rätt tradig och orkade inte med mer än en halvsäsong eller så.

    Men det hänger mer på genre–jag tål helt enkelt inte längre av feta, flashiga fantasyvärldar i anime och föredrar mer jordnära serier (är det motsägelsefullt? jag vet inte).

    Förvisso är den inte lika dassig som–och har mer substans än–en del andra upphypade serier som Last Exile & co, men… nej. Tycker heller inte det kändes som den bjöd på något nytt.

    Slutbetyg: 2½/5 þ.

    Reply

  4. Snigel’s avatar

    thark: Tja, jag gillade ju Last Exile rätt mycket, men så har jag ju bara sett en handfull serier och har nog inte hunnit tröttna. Häftiga saker är alltid bra, även om Last Exile världen var jävligt mycket mer originell än den här.

    Reply

  5. Marcus’s avatar

    och det bästa är att du tvivlade lite på om jag hade rätt i början :) Men jag håller helt klart med dig, det är en svinhäftig serie. Vi får ha ett FMA konvent och klä ut oss till våra favoritkaraktärer! ^^

    Reply

  6. Snigel’s avatar

    Tja, de första avsnitten är ju rejält mycket sämre än resten, så det är väl inte så konstigt?

    Reply