Terry Pratchett – The Amazing Maurice and His Educated Rodents

Titel: The Amazing Maurice and His Educated Rodents
Författare: Terry Pratchett
Utgivningsår: 2001
Recenserad: 2006-12-22
Status:
N/A

The Amazing Maurice and His Educated Rodents är en av de första böcker som i huvudsak riktar sig till en yngre publik. Nu beror ju det lite på hur man räknar det, eftersom jag av egen erfarenhet vet att många av andra böcker av författaren också tilltalar en unga. Det man som liten inte får med när man läser Pratchett är satiren, vilket är den enskilt störst bidragande faktorn till att jag gillar honom.

Den här boken handlar om katten Maurice och ett gäng råttor som blivit intelligenta av att ha ätit något (o)lämpligt. Tillsammans med pojken Keith drar de runt bland städer och byar och lurar de styrande på pengar. Först förpestar de människors tillvaro genom att synas, ta deras mat och allmänt bete sig som lägre evolverade råttor gör mest. Sedan, när denna fas är fullbordad, erbjuder sig Keith att hjälpa staden och med hjälp av sin flöjt leda mössen ut ur staden och rädda den. Givetvis tar han betalt för spektaklet Råttorna börjar dock bli tveksamma på huruvida deras metod är etisk riktig eller inte. De bestämmer sig för att göra en sista stöt, vilket också råkar sammanfalla med uppstigandet av en extra illvilliga råttkung…

Haken med The Amazing Maurice and His Educated Rodents är att den saknar det mesta jag gillar med Pratchett. Visst är den bra skriven och kanske är också historien intressant för ungdomar, men den tilltalar mig inte överhuvudtaget. Pratchetts brukligt slagkraftiga känsla för satir visar sig ibland, men alldeles för sällan. Jag rekommenderar inte den här boken till någon, även om jag kan tänka mig att målgruppen uppskattar den mer än mig.

Tags: , , ,

  1. Marcus’s avatar

    Du är djävulen mate! Den här boken är ju sååå gullig och välskriven, den lär ju lätt vara en av de bästa barnböckerna jag har läst på länge. Du får faktiskt tänka dig in i målgruppen :O

    Reply

  2. Snigel’s avatar

    Nej, jag vägrar! Jag vet att du vet att jag alltid recenserar saker utifrån mitt eget perspektiv och även om jag gillar att leka barn, är jag nog inte barn i den meningen att jag gillar barnböcker. Eller ungdomsböcker, eller vad det nu må vara. Jag tycker dock det är roligt att leka i snön och spela Gammelgäddan med mina brorsbarn :)

    Reply

  3. thark’s avatar

    Böcker ska vara roliga att läsa och barn är inte (nödvändigtvis) så jävla korkade som man tror. (Kom det här från mig som hatar allt vad barn heter? Nåja…) Att rikta sig mot en yngre målgrupp är ingen ursäkt för att sakna innehåll, tvärtom.

    När jag inte gillar en barn/ungdomsbok och inte gillar den så känner jag oftast att jag nog inte gillat den som ung heller; å andra sidan har jag även i vuxen ålder med god behållning kunna läsa om mycket av det jag gillade för 15 år sen. (Och undantagen kommer mest av saker som hunnit läsas sönder eller bli allt för mycket kliche sedan dess.)

    Därmed inget sagt för eller emot boken i fråga, för den har jag inte läst. :-)

    Reply