Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_el(&$output, $comment, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_el(&$output, $comment, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Olle Linge - Languages, literature and the pursuit of dreams · William Shakespeare – Macbeth

William Shakespeare – Macbeth

Titel: Macbeth
Författare: William Shakespeare
Utgivningsår: 1623
Recenserad: 2007-02-05
Status:
I bokhyllan

Macbeth är det första lite längre verk jag läser av Shakespeare (nu räknar jag förstås inte utdrag och sonetter). Det är en del i den kurs vi har om just Shakespeare och vi kommer att ägna ganska mycket tid åt Macbeth.

Det är alltid svårt att recensera saker man inte förstår och Macbeth är en sådan. Språket är så arkaiskt att även om jag hänger med bra, är jag inte tillräckligt duktig på gammal engelska för att till fullo kunna uppskatta Macbeth. Berättelsen om maktbegär och mordet på den skotske kungen är förmodligen redan bekant för de flesta, om inte annat så för att den dykt upp otaliga gånger i andra versioner. Det är dock berättelsen och dess karaktärer som är Macbeths starka sida.

Tyvärr har jag inte så mycket att säga om språket, just eftersom jag har alldeles för dålig koll. Den version jag läser innehåller uttömmande kommentarer, men det känns lite som att höra ett skämt och sedan få det förklarat för sig efteråt och tanken “ja, det där var ju roligt” dyker upp. Jag hade mycket hellre läst en modern version av texten, för som den är nu är den helt otillgänglig.

Jag ska också passa på att spy lite galla över redaktören och personen som bestämt över typografisk uformning och layout. För det första är det otroligt svårt att hänga med på sidorna. Först står karaktärens namn centrerat, sedan under det står vad de säger, skrivet med ett indrag så stort att texten nästan blir högerställd. Under läsningen blev jag många gånger förvånad över att någon sade något osammanhängande, men då visade det sig bara att jag börjat läsa på rad två av misstag. Det hela förvärras ytterligare genom att varje rad inleds med versal. I modern engelska skulle det vara ganska lätt att se var meningarna slutade i alla fall, men nu hände det flera gånger att jag verkligen fick tänka till för att se vad som hörde ihop med vad. Ärligt talat bryr jag mig inte alls om hur det var i originalet, men för en nutida läsare som jag är det här på gränsen till oläsbart.

Jag tycker att det är roligt att ha läst Macbeth för att den är så använd i andra sammanhang och så ofta relaterad till. Däremot tycker jag inte verket i sig var något att ha. Kanske hade det varit annorlunda om jag antingen var född på 1600-talet eller om jag var bättre på gammal engelska. Jag får väl läsa om den någon gång och revidera betyget, men min upplevelse den här gången räcker inte ens till tre sniglar.

Tillägg: Efter att ha haft tre föreläsningar som uteslutande handlar om Shakespeare, samt efter att ha läst om den ett flertal gånger väldigt noga (jag har tenta på pjäsen i eftermiddag), måste jag säga att den ändå är bra. Framförallt är det häftigt att Shakespeare kan trycka in så mycket mening i så få ord. Haken är fortfarande att det tar eviga tider att förstå vad man läser, så nöjet per timme är inte vidare högt. Jag vill dock höja betyget till en godkänd trea.

Tags: , , , ,