Neil Gaiman – Neverwhere

Titel: Neverwhere
Författare: Neil Gaiman
Utgivningsår: 1997
Recenserad: 2007-04-23
Status: N/A

När folk frågar mig ifall jag gillar fantasy vet jag inte alltid vad jag ska svara. De flesta har en definition av fantasy som gör att svaret skulle bli ”nej”, men enligt en vidare definition skulle jag definitivt säga ”ja”. Istället för att raljera om hur lite jag har till övers för standardfantasy, ska jag gå vidare till att säga att Neil Gaiman är en författare som verkligen får mig att svara ”ja” på ovannämnda fråga. Han är mästare på att ta något alldeles vardagligt och väva ihop den med fantastiska inslag. Böckerna utgår nästan alltid från vår värld, men med en extra dimension.

Neverwhere är inget undantag. Richard Mayhew lever ett tämligen normalt live ända till den dagen då han stöter på en flicka som ligger skadad på gatan. Trots sin fästmös protester, stannar Richard för att hjälpa henne. Hon vill inte ha kontakt med myndigheterna, utan säger att hon är förföljd. Richards tappra försök att hjälpa henne, leder honom själv till Londons undersida, en värld han inte ens kunnat föreställa sig och som han än mindre kan ta sig ur. Blandningen av vardagliga detaljer från London och denna magiska värld levereras på det mästerliga sätt jag förknippar med Neil Gaiman.

Utöver helheten gillar jag många mindre aspekter av boken. Interaktionen mellan de två ondingarna Mr. Croup och Mr. Vandemar är briljant och likaså är ängeln Islington en riktig stjärna. Fast egentligen är det inte genom detaljer som böcker som den här når fram till mig, utan genom helheten. Neil Gaiman måste läsas för att man ska förstå hans storhet och det här kanske den bästa boken att börja med, så vad väntar du på?

Tags: ,

  1. Martin’s avatar

    Jag gillade verkligen Neverwhere när jag läste den första gången. Den ligger dock på sängbordet i väntan på en färsk genomläsning och då kan du vänta dig en bättre recension än den här som inte känns riktigt aktuell. “Helt okej” är knappast så som jag minns den. :)

    Reply