Title: Snow
Original title: Kar
Author: Orhan Pamuk
Translator: Maureen Freely
Year: 2002
As the poet and journalist Ka returns to Turke, to the city of Kars in the far east, a heavy snow begins to fall. It hems in the town, isolating it from the rest of the country, making it a separate stage for its own problems. Initially, Ka’s mission is to inquire into the nature of a number of suicide committed by young women in the town, but he is soon drawn into a dangerously complex political struggle, and can barely stay afloat. Caught between the secularist army, supporters of the republic, and radical Islamists fighting for their right to practice their religion, Ka’s allegiances become entangled, threating to drown him. Also, in Kars, he meets Ipek, a woman of dazzling beauty he falls madly in love with.
Each separate theme in Orhan Pamuk’s Snow is not brilliant on its own, but considering that he manages to keep several of them prominent throughout the novel is truly brilliant. Not only does he write an interesting political thriller, but he also includes an insightful discussion about the nature of religious beliefs, as well as reflections on many problems in modern Turkey (the headscarf being a clear focus, as well a Turkey’s relationship to the West). Furthermore, Pamuk also muses on the nature of poetry and art, using himself as a narrator trying to understand his friend, Ka. These things are not enough to explain the four and a half snails I have decided to give Snow.
It is the language that turns this novel into a masterpiece. Of course, it is difficult to know how much of this should be attributed to the translator, but the English version I read contained the most amazing language. I have read novels more expertly written, but they can be counted easily. The words used to describe the characters and their thoughts, truly bring them to life; the painting of the landscape of Kars and the falling snow brings a unique atmosphere I will remember long after forgetting the actual plot of the novel. Also, the novel contains a lot of interesting techniques to present information ahead of the chronology, which highlight the main points of the story.
As I usually do for novels this good, I try to explain why they are not perfect. Snow is about a hundred pages too long (it is 436 as it stands now). I found many passages irrelevant, boring or just too wordy. Still, the language is excellent, so it is worthwhile anyway. This novel could have been one of the best I have read, but it is not. Still, Snow ranks pretty high and I recommend it to everyone interested in profound reflections and a tragic story adeptly put into words.
Tags: Nobel Prize, Orhan Pamuk
-
Då verkar den jäkligt mycket bättre än Den svarta boken som var ett sömnpiller.
-
Det finns väl viss risk att man kan tycka att boken är tråkig på sina ställen eftersom den använder för många ord, men även om det är för mycket av det är det fortfarande jävligt bra. Du kan få låna den av mig om du vill.
-
Det hade varit intressant att veta hur den är att läsa på svenska.
-
Du får läsa den på svenska och kolla då!
-
Pingback from Snigel.nu » Doris Lessing - The Grass is Singing on 2008-06-29 at 23:47
-
Tack, men jag tror mormor har den på svenska och jag har som riktlinje att läsa engelskskrivande författare på engelska och övriga språk på svenska i den mån det är möjligt. Jag har dessutom lite annat att läsa innan jag är sugen på mer Pamuk. :)
-
Av nyfikenhet, är det för att du känner att du är så mycket bättre på svenska att du får ut mer av det eller är det någon annan anledning? Jag känner annars att Feliaths motivering håller: Det är mycket större chans att översättaren till engelska är bättre eftersom det finns fler att välja bland. Detta gäller förstås bara riktigt stora författare som ska översättas där man inte bara tar den man råkar ha i närheten.
-
Främst för att jag är bättre på svenska, men också för att även om argumentet håller så är skillnaden inte så stor. Det är färre saker som översätts till svenska, men jag tror att det som översätts är tillräckligt bra och det litterära bortfallet vid en översättning finns ju oavsett språk.
-
En annan anledning att läsa på svenska är ju att man kanske läser mestadels engelskspråkig litteratur annars, och då kan även översatt svensk litteratur vara nyttig som motpol, för att bättra på eller underhålla ordförråd, språkkänsla och så vidare.
-
Mm… båda argument håller förstås. Jag känner att jag skulle vilja hitta en författare på svenska jag verkligen gillade, helst någon som givit ut en mängd böcker. Jag vill och behöver läsa mer på svenska, samtidigt som jag också verkligen gillar att läsa på engelska. Att jag läste Snow på engelska var ju mer för att jag råkade ha den i bokhyllan efter inköp där på svenska inte var ett alternativ.
-
Tja, Janne G är ganska produktiv. :)
Men är det inte överhuvudtaget ganska sällsynt med författare som skriver bra OCH mycket, oavsett språk?
-
Om vi tar mina favoritförfattare:
Philip K. Dick – 36 romaner och 121 noveller
Graham Greene – 30+ romaner, många pjäser, noveller och annat
Neil Gaiman – Jobbig att räkna, men det blir en delSå nja, jag vet inte. De flesta författare jag läser och vill läsa mer av finns det mycket att ta av. Jag har inte läst slut någon författare alls, egentligen. Gaiman kommer närmast, men där har jag också en hel del kvar. Så visst finns det, jag ska bara hitta någon på svenska också.
-
(Ompostning av min kommentar som försvann, innan.) Jag håller på att fastna för Lars Gustafsson som har skrivit oerhörda mängder, men jag har bara läst ett par romaner hittills så jag kan inte uttala mig definitivt än. Andra hyfsat produktiva svenska författare jag gillar är Peter Nilson och Sam J. Lundwall.
-
Okej. Tack för tipsen. Lundwall har jag läst en roman av (På uppdrag i universum) och ett otal böcker han översatt. Jag har Gäst i Frankensteins hus i bokhyllan, är den läsvärd? De andra två har jag inte läst något av, men det ska det bli ändring på. Rekommendationer på något jag kan börja med, kanske?
-
Som sagt har jag ju inte så bra koll på Gustafsson eftersom jag läst så lite, men båda de romanerna jag har läst (Tennisspelarna och Bernard Foys tredje rockad) har varit klart läsvärda. Den senare var något bättre men avsevärt längre (jag tyckte rentav att den tidigare var för kort, vilket knappt inträffar).
Gäst i Frankensteins hus var det alldeles för länge sedan jag läste (minst tio år) för att jag ska kunna säga något om den. Rekommendationerna där är väl Fängelsestaden, Vasja Ambartsurian och Frukost bland ruinerna, mer eller mindre; de båda senare är science fiction-historier om alternativhistoriska sönderfallande verkligheter på en platt jord.
Av Peter Nilson ska man nog börja med Arken, om en odödlig som vandrar genom historien från det gamla Babylonien och in i framtiden, och Rymdväktaren/Nyaga, storslagen och svårbeskrivbar vetenskaps-SF. Men bäst är hans essäsamlingar, som Stjärnvägar, Rymdljus och Solvindar, där han blandar humaniora och naturvetenskap med berättande partier.
Problemet med alla dessa författare är att inte mycket finns att köpa. Däremot är de knappast svåra att hitta på bibliotek (universitetsbiblioteket och stadsbiblioteket tillsammans lär ha kompletta uppsättningar av alla författarnas verk), och jag har en del själv till utlåning.
-
Svante: Borde väl gå att hitta på bokantikvariat också? Många av dem lägger ut sina boksortiment på nätet numera. Se http://www.bokborsen.se/ till exempel.
-
Ja, självklart. Jag köpte det mesta av Sam J Lundwalls produktion i våras på antikvariat. Men det är ju lite smått knöligt.
-
Fast Snigel liv kännetecknas ju av att han ägnar sig åt sådan verksamhet som de flesta andra skulle klassa som udda, besvärlig eller för den delen: smått knölig. Så att shoppa gamla böcker via nät-antikvariat borde inte vara särskilt främmande. :p
-
Nej, speciellt inte med tanke på att jag precis fått hem 30 böcker jag handlat via ebay. :D
-
Det är mest att svenska antikvariat väl är rätt mycket mindre smidiga att handla från än Ebay och Tradera etc. Men men.
- Oscar Wilde
Home
About
Guestbook
Subscribe
Archive Hacking Chinese
My Chinese blog
Kaleidoskop
More comments...
101 in 1001
Articles
Audio
Blog
Chinese
Creativity
Digital
Education
Events
Film
Gaming
Literature
Music
Personal
Physical
Recommendations
Reviews
Role-playing
Taiwan
Snigel.nu
Ackerfors.se
Labyrinter
Linge.se
Kendoka.se
Xhakhal
Beast Skills
Gmail
Gymnastic Bodies The Economist
Wikipedia
21 comments
Comments feed for this article
Trackback link: http://www.snigel.nu/wp-trackback.php?p=902