Titel: Blue Mars
Författare: Kim Stanley Robinson
Utgivningsår: 1996
Recenserad: 2006-07-11
Status: N/A
Blue Mars är, till sist, den avslutande delen i Kim Stanley Robinsons trilogi om Mars och livet på den röda planeten. Genom serien har vi fått följa hur Mars utvecklats från en stenig ökenvärld till plats med en biosfär tillräcklig för både människor och djur. Vi har också fått följa debatten mellan olika fraktioner och vad dessa tycker om tillvaron. Relationen mellan jorden och Mars har också varit viktig, likt många andra komplexa politiska samband av olika slag. Var bok har innehållit sina konflikter som tillsammans utgör en helhet.
Jag ska börja med att prata om det som är bra med trilogin. Framförallt är det en trovärdig och sansad berättelse som känns verklig utan att för den sakens skull bli helt befriad från engagemang och fantasi. Ibland går det till överdrift åt realismhållet, men det är inte så ofta som man kanske kan tro. Karaktärerna och deras inbördes relationer är också något som stärker böckerna, framförallt i de senare två. Detta är en del av trovärdigheten. De många delarna har olika huvudpersoner, vilket ger oss ett mångfacetterat perspektiv på utvecklingen.
Precis som jag har antytt i de tidigare recensionerna av Red Mars och Green Mars, är helheten alldeles för omfattande. Dryga 2000 sidor för för det här innehållet är för mycket, speciellt när det är periodvis tungt. Det finns ett engelskt ord som sammanfattar trilogin ganska bra och det är “verbose”. Det betyder ungefär detaljerad, ordrik och utförlig. Det är exakt vad dessa böcker är. Gillar man författare som skriver på det här sättet är förmodligen Mars-trilogin en riktig guldgruva (för missförstå mig inte nu, boken är mycket bra skriven). För mig som inte har så mycket till övers för den stilen, blir det ett mer måttfullt betyg. Jag ger Blue Mars och hela serien tre och en halv snigel.
