Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_el(&$output, $comment, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_el(&$output, $comment, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Olle Linge - Languages, literature and the pursuit of dreams · Douglas Adams

Douglas Adams

You are currently browsing articles tagged Douglas Adams.

Title: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy – Quintessential Phase
Directed by: Dirk Maggs
Written by: Douglas Adams, Dirk Maggs
Produced by: British Broadcasting Corporation
Year: 2005

To set the stage for this review, let me go back to the preceding four phases. I think that the two (primary, secondary), written by Douglas Adams for the BBC and later turned into a hugely successful trilogy in five volumes, are certainly among the best media produced in history. I have listened to them countless of times, and although there are parts I don’t particularly love, the good bits are so good that it more than makes up for it. Thus, I wasn’t deterred when the tertiary phase turned out to be good rather than brilliant (after all, it is adapted from the book instead of the other way around), and happily continued with the quandary phase, which only was awarded three snails.

Extrapolating from these grades, I naturally assumed that the quintessential and last phase would be even worse, so I decided not to listen to it at the time. Only last week did I pick it up again, and let me tell you I’m happy I did. The quintessential phase is what Mostly Harmless ought to have been (and, mark you, I still like the book). Dirk Maggs adapts, adds, removes and directs with a skill I could was not present in the tertiary and quandary phases. He manages to put all the loose threads together, tie them up neatly and end the story in a much better way than did Douglas Adams in the book (the ending is the same, almost, but the way there is somewhat different).

There are a few outstandingly nice episodes in this short series, particularly those that have to do with Collin, the security robot Ford hacks in order to get into the Guide’s headquarters. The new guide is also a favourite. Most other parts are still highly amusing, but Collin actually competes for being my favourite character throughout the entire series. As is the case with all other actors, he plays his parts and he does it well (this is true for everybody, with the possible exception of Sandra Dickinson, whose voice I can’t stand).

Admittedly, there are parts that don’t interest me that much. The bewildered Grebulons are in themselves good characters, but I’m not particularly fond of their part in the plot before the very end. The same goes for the episodes concerning Athur’s hunt for his lost love, Fenchurch.

Bringing all of these sentiments together, though, this last episode is really good. It is by far better than the third and forth, and in some parts even excels over the first two. The not-so-exciting bits lower the grade somewhat, but four-and-a-half snails should still be enough to encourage people to listen to this!

Tags: , , , ,

Title: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy – Quandary Phase
Written by: Douglas Adams
Produced by: British Broadcasting Corporation
Year: 2004

While the two first phases are pure brilliance, the tertiary was somewhat disappointing in that it did not bring anything that the book did not already have. Sadly, the quandary phase has even less content that merits recommendation, and is more some sort of dramatised summary of the fourth novel than something possessing intrinsic value. I like the fourth novel very much, so the radio show being a summary is not meant to be something good. If you are interested in the Hitchhiker’s Guide to the Galxy, I recommend you to read the fourth novel instead. However, do not think that the radio show is bad in itself, because it is not, but since it falls short compared to the book as well as the earlier phases of the radio series, I cannot help being disappointed.

Tags: , , , , ,

Title: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy – Tertiary Phase
Written by: Douglas Adams
Produced by: British Broadcasting Corporation
Year: 2004

Those of you fluent in Swedish will know that I love the primary and secondary phases of the most remarkable radio series of all time: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy, both earning the highest grade possible. Therefore, it is frankly rather weird that I have not listened to the rest of the series until now, even though there is a quite logical gap between the second and tertiary phases. Let me tell you a little bit about the radio series.

It was first broadcast on BBC Radio 4 in 1978 and later spawned what Douglas Adams called “a trilogy in five parts”. It is therefore the books that are based on the radio version and not the other way around, at least for the first two phases and novels. Roughly twenty five years later, another three phases were produced (tertiary, quandary and quintessential phases), going the other way around, i.e. adapting the last three novels to radio.

There are several differences between listening to the tertiary phase compared to the two earlier ones. Firstly, it lacks originality. Douglas Adams never meant two versions of the Hitchhiker’s Guide to the Galaxy to be the same, and even if there are shallow differences between the third novel and the tertiary phase of the radio play, they are not interesting enough. Secondly, Peter Jones, who narrated the first two phases, died in 2000, passing his role on to William Franklyn. Sadly, there is a huge difference between the two in that I really loved Peter Jones narration and that I only get annoyed by William Franklyn’s voice.

I still think the first two phases are among the pest pieces of entertainment ever produced in any medium and some of the positive aspects yet remain (brilliant actors, especially for Ford and Arthur, for instance). However, the third phase does not have the same spark of brilliance, even though I still like the content. In this case, though, I do prefer the novel before the radio series.

Tags: , , , , ,

Titel: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy – Secondary Phase
Författare: Douglas Adams
Producent: British Broadcasting Corporation
År: 1979-1980
Recenserad: 2006-11-11

Jag skulle kunna fylla den här recensionen med ungefär samma mått av beundran och hyllning som recensionen av The Primary Phase, men det känns inte så meningsfullt. Istället ska jag bekräfta att fortsättningen är precis lika bra som början och att det mesta jag sade där också gäller nu. En skillnad är dock att böckerna och radioteatern inte alls följer varandra i bitar av den här, vilket kanske kan göra det lite intressantare för er som gillar böckerna men inte har fått chansen att njuta av BBC:s produktion. De delar som inte finns med i någon av böckerna är dessutom några av de jag gillar bäst, så se till att spana in det här vid tillfälle.

Tags: , , , ,

Titel: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy – Primary Phase
Författare: Douglas Adams
Producent: British Broadcasting Corporation
År: 1978
Recenserad: 2006-11-11

Jag inbillar mig att The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy är en av de största anledningarn till att jag älskar det engelska språket. I skriven form är den visserligen mycket bra, men jag vill ändå påstå att den ursprungliga radioversionen är bättre. Handlingen är bekant för dem som läst böckerna, även om boken avviker en hel del mot slutet. Anledningen till att jag säger boken är för att denna del i grovt sätt täcker ungefär vad som senare blev den första romanen.

Det känns överflödigt att berätta om handlingen, eftersom jag räknar med att nästan alla antingen läst första boken eller sett filmen. Skillnaden på dessa och den här är att radioversionen är ett destillat av allting som är bra i de andra. Visserligen finns det mycket trevliga saker som tillkommit senare i böcker och film, men kärnan finns mer från början och på sätt och vis tycker jag att den klarar sig bäst utan tillägg och fluff.

Radiodramat är oslagbart, framförallt på grund av helt fenomenala skådespelarinsatser, blandat med det språktrolleri och den satir som gör boken så läsvärd. Eftersom det rör sig om ett annat medium än det skrivna ordet, är den också betydligt kortare och mer koncis, vilket jag tycker är en stor fördel. Det är visserligen lite problematiskt att sätta betyg på den här, eftersom jag har hört den så många gånger att jag kan nästan hela utantill vid det här laget. Jag rekommenderar den mycket varmt till alla, även om det kräver viss kunskap i engelska för att hänga med.

Tags: , , , ,

Titel: The Restaurant at the End of the Galaxy
Författare: Douglas Adams
Utgivningsår: 1980
Recenserad: 2006-09-21
Status: I bokhyllan

Den här recensionen blir väldigt kort, eftersom jag i annat fall skulle upprepa nästan samma saker som jag redan sagt i recensionen av första boken. The Restaurant at the End of the Universe fortsätter i samma stil som boken innan och har samma styrkar respektive svagheter. De är dock inte lika framträdande som tidigare, även om det finns höjdpunkter även här. Det är från den här boken som hela tjatet om talet 42 kommer, vilket på något sätt har blivit ett slags symbol för hela serien. Implikationerna av det är förstås ironiska som vanligt, vilket många…

Det var ju det jag sade! Nu är jag igång och upprepar vad jag redan sagt. Jag ger den här fyra och en halv snigel och går och lägger mig istället. Tjing!

Tags: , , ,

Titel: The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy
Författare: Douglas Adams
Utgivningsår: 1979
Recenserad: 2006-09-11
Status: I bokhyllan

Det är alltid svårt att betygsätta någonting som man är så bekant med att man knappt minns vad man tyckte om det första gången. Ännu knepigare blir det förstås om första gången ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Det är däremot lätt att säga att jag har helt olika anledningar till att uppskatta den här boken idag än jag hade när jag först läste den. Detta är på sätt och vis bokens stora styrka, då den på något vis lyckas tilltala många olika människor i blandade åldrar och med olika bakgrund.

Att boken är rolig är dock något som alltid varit sant för min del, även om åsikten om vad som är roligt har skiftat. I början tycket jag förstås att den galna historien var mycket rolig, tillsammans med alla mer eller mindre vansinniga element i sagda historia. En människa som upptäcker att en av hans närmaste vänner inte alls är född på jorden och på så vis lyckas undvika jordens undergång och följa med sin vän på äventyr i galaxen blir lätt tämligen bisarr.

Idag är det två saker jag gillar skarpt med (nästan) allt Douglas Adams har skrivit. Det första är att han har en förmåga att skriva otroligt pricksäker satir. I princip allting som händer i boken är något som går att anknyta till vår värld eller till ens eget liv. Välskriven satir är alltid roligt. Det andra jag gillar är det språk med vilket han presenterar satiren. Få författare jag har läst kan trolla så mycket med det engelska språket som Douglas Adams. Han är kreativ på alla tänkbara sätt, men kanske framförallt när det gäller liknelser och metaforer. Mitt favoritexempel är kanske hur han beskriver människornas syn på den flotta som anländer till jorden i början: ”The ships hung in the sky in much the same way bricks don’t.” Fenomenalt, lysande och bäst.

Många tycker att den här boken är rörig och osammanhängande och tycker inte om att man egentligen aldrig har någon koll på vad som händer. Det här tycker jag egentligen bara är ett tecken på att man är låst vid att läsa romaner som fungerar på ungefär samma sätt. Eftersom det är rätt uppenbart att intrigen är bokens starka sida, tycker jag snarare att det här hjälper till att fokusera på det jag tycker är viktigt, nämligen det författaren försöker säga mellan raderna.

Jag har förstås läst boken väldigt många gånger, tillsammans med flera uppläsningar gjorda av författaren (rekommenderas). Originalradioserien är också en klar favorit som jag förmodligen kommer att recensera någon gång. Jag tycker förstås att alla ska ta till sig den här boken på något sätt, antingen genom att lyssna på den eller läsa den. Gillar man den inte är det förstås ingen mening att läsa de böcker som kommer efter, men se det snarare som en möjlighet än en risk. Har du möjlighet föreslår jag också att du läser boken på engelska, då det är en helt annan sak än att läsa den på svenska. Många saker går förstås bra att översätta, men knappast allt.

Det här blir en av mina mest välgrundade femmor. Jag har delat ut det betyget till fyra böcker hittills (Dune, Fight Club, Snow Crash och The Stars My Destination), men även om jag har läst om flera av dessa minst en gång, kommer de inte i närheten av att vara lika välgrundade i mitt medvetande. Därmed inte sagt att den här boken är det bästa jag läst, för jag tycker att all de fyra jag räknade upp ovan slår den. Dock är det inte säkert att jag skulle tycka det om jag bedömde dem på lika grunder.

Tags: , , ,

Titel: Last Chance to See
Författare: Douglas Adams, Mark Carwardine
Utgivningsår: 1990
Recenserad: 2006-06-11
Status: N/A

Jag har alltid gillat Douglas Adams, även om jag inte har haft vidare bråttom med att läsa de böcker han har publicerat. Snart börjar de ta slut och jag tycker verkligen att det är synd att han dog en så tidig död. Last Chance to See är hämtad ur verkligheten och skildrar Douglas Adams och Mark Carwardines resor runt jorden för att leta rätt på utrotningshotade djur. Allt som allt är det en handfull synnerligen intressanta och exotiska resor. Det fina är att berättandet om själva resan i sig oftast är minst lika intressant som beskrivningen av resans mål.

Syftet med boken är att sprida information om hur allvarligt ställt det är med vissa av jordens arter och det lyckas den med alldeles utmärkt. Adams språk är som vanligt fenomenalt bra och fungerar som bäst i denna krönikeliknande prosaform. Genom texten lyckas has förmedla en stark medkänsla, vilket måste anses som en prestation. Det finns även en radioserie med samma tema och titel; något att hålla utkik efter. Jag rekommenderar dock den här boken till alla. Ju fler som läser den, desto bättre.

Tags: , , ,

Titel: Douglas Adams’ Starship Titanic
Författare: Terry Jones
Utgivningsår: 1998
Recenserad: 2006-03-21
Status: N/A

Det här är något så ovanligt som en bok som bygger på ett spel. Det är också tyvärr en bok som säljer på ett namn och inte står på egna ben. Om man studerar omslag så ser det vid ett första ögonkast ut som om det är Douglas Adams som har skrivit boken, men så är inte fallet. Starship Titanic skapades av Douglas Adams som ett datorspel och konverteringen till bokformat har Terry Jones gjort helt på egen hand.

Det märks. Idéerna är vanvettiga, som sig bör, och intrigen är misstänkt lik ett datorspel (hitta olika saker på olika ställen, det brukar vara nycklar men här är det delar av skeppets dator). I korthet handlar det om ett projekt som i teorin var strålande, men som inte kunde fullföljas på grund av ekonomiska problem. Tre människor hamnar av misstag på skeppet när det mellanlandar på jorden och upptäcker snart att saker inte står rätt till.

Bokens styrka är framförallt karaktärerna och själva grunden till handlingen. Å andra sidan är inte resten vidare bra. Det känns ytligt, inte överdrivet roligt och misslyckas med det jag misstänker att spelet gjorde bättre. Det finns mycket annat jag rekommenderar mycket varmare än den här boken.

Tags: , , , ,

Titel: The Salmon of Doubt: Hitching the Galaxy One Last Time
Författare: Douglas Adams
Utgivningsår: 2002
Recenserad: 2006-03-08
Status: N/A

The Salmon och Doubt kom ut 2002, exakt ett år efter författarens tragiska död. Den är inte tragisk så mycket för att vi har förlorat en stor författare, utan för att han dog endast 49 år gammal. Boken är en samlingsvolym av material som i alla fall inte publicerats i bokform tidigare; en del har inte alls kommit ut. Det är artiklar och korta, bloggliknande essäer om framförallt teknik, men även många andra ämnen. Mot slutet finns en oavslutad roman med titeln The Salmon of Doubt.

Många menar att det är den avslutade romanen som säljer, vilket egentligen inte gör mig förvånad. Vad som däremot gör mig lite förvånad är att det inte är den som är bra i den här boken. Jag tycker att många av texterna om teknik och människan är intressanta på många sätt och förtjänar att stå för sig själva. Många av dessa var mycket läsvärda.

Språket är förstås fantastiskt; det är den aspekt jag alltid tyckt mest om av Douglas Adams böcker. Innehållet må vara skruvat och ibland också roligt, men det är språket som strålar. Det gör det här också, tillsammans med bitar av innehållet. Först tänkte jag att den här boken nog bara är intressant för riktiga fans, men så är inte alls fallet. Jag rekommenderar boken till de allra flesta. Läs det som verkar intressant och hoppa över resten. Icke-frälsta behöver inte alls läsa den inkompletta romanen på slutet, men resten rekommenderas.

Tags: , ,

« Older entries