Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /var/www/snigel.nu/public_html/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 22 Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_el(&$output, $comment, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_el(&$output, $comment, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /var/www/snigel.nu/public_html/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 50 Olle Linge - Languages, literature and the pursuit of dreams · Oscal Wilde

Oscal Wilde

You are currently browsing articles tagged Oscal Wilde.

Titel: The Picture of Dorian Gray
Författare: Oscar Wilde
Utgivningsår: 1890
Recenserad: 2007-06-11
Status: I bokhyllan

Oscar Wilde är en författare jag visste mycket om innan jag läste något av honom. Det är inte bara det att han ingått i vår kurs i brittisk kulturhistoria, men också det att han har en förmåga att skriva saker som är bra att citera. Det var därför med spänning jag tog mig an Wildes enda roman, The Picture of Dorian Gray.

I bokens inledning möter vi den oskuldsfulle och fantastiske Dorian Gray som sprider inspiration och glädje omkring sig. Konstnären Basil Halward blir hans vän och målar ett magnifikt porträtt av honom och Dorian önskar att han ska förbli ung för evigt och att portträttet ska åldras istället för honom. Till hans förvåning och växande fasa, hörsammas bönen.

Dorian lär också känna Lord Henry Wuton, som kan sägas vara bokens andra huvudperson. Han är en cyniker och livsnjutare som på ett effektivt sätt korrumperar den unge Dorian med sina lena argument och träffsäkra retorik. Dorians oskuldsfullhet försvinner snabbt och ersätts med moraliskt förfall på alla tänkbara sätt, men istället för att han själv påverkas, genomgår porträttet föränding.

The Picture of Dorian Gray är fantastiskt bra. Intrigen är mästerligt uppbyggd och framförallt slutet känns perfekt. Karaktärerna som beskrivs är också de exceptionellt bra, framförallt Lord Henry. Jag har nog aldrig stött på en person i litteratur som är hans like. Ibland brukar jag fundera på om jag kunde skrivit det själv för att avgöra om det är bra, och en karaktär som Lord Henry hade jag misslyckats kapitalt med.

Det finns dock något med språket jag inte riktigt gillar. Visst är det träffsäkert och så citatvänligt att det nästan går till överdrift ibland (vilket beror mest på att Lord Henry pratar på det sättet), men det passar mig inte riktigt. Det kan ha att göra med att jag känner att boken kúnde varit effektivare, att det finns delar jag inte alls var intresserad av. Boken är skickligt skriven, men språket faller mig inte riktigt i smaken.

Huvudpoängen kvarstår dock: The Picture of Dorian Gray är ett mästerverk och jag är väldigt nära att ge den fem sniglar. Nu ger jag den bara fyra ech en halv på grund av nämnda ogillande, men låt inte det hindra någon från att läsa boken. För om er smak det minsta påminner om min kommer ni att älska den här boken.

Tags: