Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_el(&$output, $comment, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_el(&$output, $comment, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Olle Linge - Languages, literature and the pursuit of dreams · Relationship

Relationship

You are currently browsing articles tagged Relationship.

Hejdå, Alva

När stora saker händer i ens liv, sådana man vill att alla som bryr sig ska känna till, är det väldigt bra att ha en hemsida som den här. Det är då möjligt att sätta sig och noga fundera igenom vad man vill säga och ge alla chansen att ta del av det utan att för den sakens skull känna att man behöver tjata om det. Om det händer något tråkigt är det förstås ännu bättre att ha sidan, eftersom det kan vara emotionellt jobbigt att gång på gång förklara någonting man inte tycker om. Som tur är har jag hittills varit förskonad från sådana saker, men nu är det alltså dags att skriva det första inlägget av den typen.

Jag ska börja med att sammanfatta, så att de som bara vill läsa hit inte ska behöva plöja igenom allt mitt dravel: Alva och jag är inte ihop längre. Anledningen är att Alva inte tycker att det är en bra idé att fortsätta förhållandet med tanke på att hon kommer att vara borta ganska länge. Så, nu vet ni det och jag tror inte riktigt att jag visste det heller innan jag skrev det rakt ut. Att ha henne i Indien och mig här hemma fungerade tydligen inte speciellt bra. Vi har pratat och skrivit till varandra om det här i en dryg vecka nu, vilket är anledningen till att jag försökt undvika att samtala om Alva på sistone, utifall att någon observant person lagt märke till det. Hur som helst är det nu slutgiltigt. Här någonstans är det nog lämpligt att tillägga att vi inte är osams på något sätt och att vi förhoppningsvis kommer att fortsätta umgås på andra villkor i någon avlägsen framtid.

Min avsikt är här att spegla situationen så som jag uppfattar den, men jag ska försöka göra det hyfsat rent så att inte Alva känner sig överkörd eller så. Hon får förstås gärna kommentera det här för att se till att ni som läser får båda sidor. Problemet är att jag inte tycker att det är några problem med att fortsätta vara tillsmmans med henne, trots att hon är borta upp till ett halvår. Alva tycker att det är ett problem. Jag kan tänka mig att bortavaron också skapar perspektiv på livet hemma, så det kanske säkert ha framkommit andra anledningar att hon vill bryta, men de känner jag i skrivandets stund inte till. Kontentan är i alla fall att vi värderar vårt förhållande på olika sätt och att det inte höll för Alvas äventyr i Asien.

Även om det hjälper mycket att skriva om saker som den här, är det fortfarande rörigt här borta. Å ena sidan känns det förbannat onödigt, eftersom det fungerade så bra just när Alva åkte. Å andra sidan har jag hunnit vänja mig vid att hon varit borta och enda sedan det här först kom upp, har jag varit inställd på att det ska bli så här. Jag har mentalt förberett mig på det en stund nu och när det väl är definitivt, känner jag att jag redan har förstått vad som har hänt och att jag kan hantera det. Jag har redan vant mig vid att vara själv, men det kommer förstås att ta lång tid att vänja sig vid att jag kommer att göra det tills vidare.

Nu känner jag att jag har sagt det jag vill säga utan att använda alltför många ord (jag vill gärna att ni ska orka läsa vad jag skriver också). Är det något ni undrar, drar jag mig förmodligen inte för att svara, men jag hoppas att det mesta ska vara uppklarat. Mitt sista tillägg är att jag verkligen hoppas att jag inte tappar kontakten med vissa trevliga personer bara för att jag råkade träffa er (ni vet nog vilka ni är) genom Alva. Nu har klockan hunnit bli 11:24 och livet tickar vidare. Det har blivit dags att äta frukost och sedan bär det av mot simhallen för några timmars träning. Hejdå, det var trevligt att råkas.

Tags: ,

Alva Mårdsjö

Namn: Alva Mårdsjö
Blodgrupp: A-
Skostorlek: 37
Recenserad: 2005-01-27
Status: I närheten

Nu har jag varit tillsammans med Alva i lite drygt ett halvår och jag känner att jag nu kan uttala mig lite om henne. I vanlig ordning ska jag berätta om min utgångspunkt inför upplevelsen. Det hela började för kanske tre år sedan och jag minns faktiskt inte så mycket från den tiden. Vi var kompisar och gjorde en hel del roligt tillsammans, bland annat skidresor till både Frankrike och Åre. På helger och annat umgicks vi tillsammans med ett gäng andra trevliga människor som med jämna mellanrum nämns eller dyker upp på kort här på sidan.

I somras ändrades dock allting ganska plötsligt. Under loppet av lite mer än en vecka, blev det ett riktigt kärleksdrama av det hela, något som vi båda två hade ansett vara en befängd idé bara en månad tidigare. Vi umgicks en hel del under sommaren och strax efter att jag började på psykologprogrammet, flyttade jag in i lägenheten jag fortfarande bebor i skrivandets stund. Till en början sov Alva här rätt ofta, men snart bodde vi här tillsammans.

Under halvåret har vi klarat av att bo tillsammans på 16 kvm, något som till och med jag låter smått fantastiskt och andra brukar se panikslagna ut när man berättar. Svaren kommer ofta i form av: “Jag och min flickvän bor på 70 kvm, och vi tycker det är trångt!”. Utmärkt hittills, och det blir bara bättre. Vi passar bra ihop, förstår relativt väl hur den andre tänker och retar sällan upp oss i onödan. Nu över till de lite mer Alva-speifika delarna.

Alva är påhittig, kreativ, busig och ofattbart gosig. Hon står dessutom ut med mig, vilket kan vara påfrestande ibland i och med att min hjärna för det mesta kokar över med idéer och annat som jag spyr ut över min omgivning. Det är till och med bättre än så: hon inte bara står ut, men hon lyckas för det mesta komma med bra motförslag också. Diskutera med Alva är väldigt trevligt, eftersom hon har ett öppet förhållningssätt och lyssnar på vad andra säger. Detta gäller förstås i första hand saker som inte har med mina idéer att göra.

Sedan är det dags att tala om paketet det hela kommer i. För att säga det väldigt kort så är Alva den mest attraktiva tjejen jag träffat och nu menar jag egentligen inte bara fysiskt. Hon har dessutom grym koll på kläder, både hur man syr dem själv (vilket hon förstås gör med stor framgång) och hur man sedan kombinerar ihop dem. Jag brukar generellt plocka översta plagget i varje hög, men här snackar vi personlig stil!

Ehem… jag brukar ta upp negativa saker även med det bästa, men jag kan faktiskt inte komma på så mycket. Nu är jag helt ärlig. Det skulle möjligen vara att hon och jag ibland har väldigt olika dygnsrytm, men det är så marginellt och är ju inte någons fel, så det känns mest fånigt att ta upp.

Näe, för att sammanfatta det hela är Alva en riktigt hyvens tjej som jag hoppas att jag kommer få umgås med länge till. Hon tillför mycket till mitt liv och ingenting vore egentligen samma sak utan henne. Den här recensionen tänker jag INTE avsluta med att rekommendera Alva till någon, för hon är min, hör ni det!

Tags: ,

Alva

Det är nu nästan exakt tre år sedan vi träffades första gången och under den tiden har vi umgåtts som kompisar, åkt skidor, pratat musik, firat födelsedagar och en hel massa annat. Det känns därför väldigt underligt när något sådant under bara några dagar förvandlas till något helt annat. Vi har kommit fram till att otippat är ett bra ord, för den första frågan Alva eller jag hade ställt till den som siat om framtiden, hade varit: “Och vad går du på?”

Men ändå blev det så. Under veckan har allting bara varit så rätt, fast jag knappt ägnat det en tanke tidigare. I måndags handlade det mest om vänskapligt gosande, egentligen inget som i sg betydde något. Fast det kändes ändå, djupt inne, att det var något på gång. Sedan dess har vi träffats i princip all ledig tid när jag inte jobbar. Sömnbrist är dock inget speciellt allvarligt problem, med tanke på att hon för 20 minuter sedan åkte iväg mot New York med familjen för att vara borta en vecka.

Jag vågar inte säga något om vad som kommer att hända, men känslan av förundran och ovandhet har ersatts av en mycket bättre: Känslan att det här är rätt. Det är lite underligt, för vi känner varandra väldigt bra innan, men jag tror det mest är en fördel, eftersom vi slipper obehagliga överraskningar och vet att vi fungerar bra tillsammans även som kompisar. Jag måste säga att jag mådde väldigt bra innan den här veckan, men om jag var uppe och svävade runt bland molnen tidigare, så ligger jag i omloppsbana nu och det är en kittlande upplevelse.

Räkna med att se extra mycket aktivitet på sidan den närmaste veckan, som annars hotar att bli lätt outhärdlig. Vem vet, jag kanske till och med får för mig att göra mig av med framesupplägget!

Tags: ,