Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /var/www/snigel.nu/public_html/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 22 Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_el(&$output, $comment, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_el(&$output, $comment, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /var/www/snigel.nu/public_html/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 50 Olle Linge - Languages, literature and the pursuit of dreams · Studying English

Studying English

You are currently browsing articles tagged Studying English.

Title: 100 Words to Make You Sound Smart
Author: Editors of The American Heritage Dictionaries
Year: 2006

100 Words to Make You Sound Smart is the first book I read out of a plethora of books aiming to improve the reader’s English, in this case vocabulary. Since I’m interested in English as a language, I thought it might be worth it to see what one of these books had to offer. Quite a lot, it turned out.

Not surprisingly, this book contains one hundred words, presented with meaning, etymology and usage (usually with at least two examples) and sometimes also general commentary. I like the fact that the examples are fairly long, which gives a deeper sense of context than a single sentence would. The examples are also fairly good in that they really show what the word means (it’s actually quite hard to write example sentences in this way). The extra commentary is welcome whenever it appears, but I would have liked to see more like that.

What about the words, then? The book should probably have been called “100 Words to Avoid Sounding Stupid”, because most words here aren’t that complicated. I made a count and found that I knew how to use 73 of them, understood another 14 and had no idea about the last 13. However, I realise that the level might be just right for other readers. Most interestingly, I found one word which meaning I was wrong about, and that’s worth a lot (the word is “quintessence”, which I thought meant the most important or salient feature of something, rather than a prime example, which is the correct definition).

This book is fairly good and I can recommend it. I will definitely have a look at similar books in the future, trying a new approach to improve my English. It’s a fairly relaxed way to do it and I think it’s possible to expand at least passive vocabulary without serious studying. Lastly, there are a couple of other books in this series, so even if you think this particular one might be on the wrong level, perhaps another will be just right for you.

Update: The words used in this book can be found here.

Tags: , ,

A thousand words is a lot, just so you know. It took me roughly two years to complete this task on my 101-in-1001 list, although I spent time on it only sporadically. First, I had to find a thousand suitable words, which is not very easy. My sources have generally been fiction, but also newspapers, text books and films. After assembling the words, I continually removed words that were too obscure or words that did not mean anything to me even after translation to Swedish (say, strange plants or animals I do not know in Swedish either).

Then, learning the words seemed to be fairly easy, because I seemed to be able to learn most of them automatically. Having the list in the bathroom for a year removed all but a hundred words. Those proved a bit more challenging and required focused studying (which was not the case with the other nine hundred). Today, I decided that I knew the remaining twenty words well enough to consider the task completed. I have learnt a thousand new words in English.

Why? Expanding my English vocabulary seems like a natural step in hy overall attempt att learning the language. A thousand words is just a drop in the bucket, but cultivating and developing a system for learning new words is at least something. I probably will not do something like this again in the near future, but I will continue to look up and learn new English words as they come along.

Tags: ,

I have recently completed a number of tasks on my 101-in-1001 list that I feel are too insignificant to merit posts of their own. It is not the case that the tasks are pointless, but rather that I do not feel that I have anything interesting to write about them. Therefore, I have gathered five of them into one post and wrapped things up with an assessment of the list as it stands today. First five accomplished tasks.

Change and organise passwords and logins
This task is on the list to make sure that I change passwords that matter. I have some sort of ad hoc encryption for my passwords that allow me to write them down without any risk of anyone stealing my logins. However, I have been to lazy to uphold this system and a restart was required. I simply went through all my logins and changed passwords for all the site that matters to me and made sure that they now have unique passwords. Task done.

Go through and sort all personal files
I think you all know how it is, heaps of information scattered all over the computer. Yes, there is a search function, but keeping personal files in order is nice anyway. To accomplish this task, I remade my file structure and sorted all files into it. Most of it went pretty smoothly, although it required quite some time.

Submit myself to a health examination
I do not remember why I entered this item on the list in the first place, but it feels like a good idea to check one’s health now and then. I have been to the dentist, as well as checked myself for various diseases. I also passed a general health examination I needed to apply for the scholarship.

Build and fly a kite
This was done with various degrees of success. One of the kites we built did not fly at all, but the other one worked alright. Even though there was scarcely any wind, I held it in the air for some five minutes. This was great fun and something I will try to do more when the wind is stronger. Trying new designs will also be interesting, eventually aiming for combat kites.

Write five serious articles in English
Blogging is one thing, writing with more serious intent is another. I have written more than five serious articles, but I have chosen not to count those that qualify for other items on the list (such as the article on Carcassonne strategy) . Here are the five:

1. Listening to audio books
2. Why I dislike long novels
3. The illusory choice of postponement
4. Relieving a burdened mind
5. Quo vadis, Taiwan?

The list and the future
This means that I presently have 45 items left on the list! That is a lot. First, I have five tasks that will complete themselves or will not be hard to achieve (I know that I will manage the rest of the year without borrowing any money, for instance).

Apart from that, I have a couple of tasks requiring watching a lot of films. A whole lot of films. Probably more than I have watched the last two years put together, but that is not necessarily a bad thing. I put the items on the list because I wanted to watch more films, right?

Then there are a bunch of items (around twenty, perhaps) that will require effort, but not more than I now I can cope with. These I will try to clear before the end of August.

Lastly, we have the really difficult ones. First, I have to write a novel. I know what I am going to write and I have planned it thoroughly, but I have a lot of text to write. This will be challenging but fun. This is perhaps the most difficult task left on the list.

Second, I have a hundred metres to walk on my hands. This is extremely tough, much tougher than I can explain or than I understood when I decided that a hundred metres was suitable. Also, it is not as many peolpe believe a question of balance (I could easily walk a kilometre balance-wise, I hardly ever fall). Instead, it requires an extraordinare strength and endurance in shoulders and back. I might be able to pull this off, but it is far from certain. This is probably the most difficult task on the entire list.

Third, I have the films mentioned above. They will be challenging, but I think that I will cope once I get into the habit of watching films more often. Also, I can bring films to Taiwan without feeling that they hamper my activities there.

Fourth, I have to get 2.0 on the Swedish Scholastic Aptitude Test. I do not know how hard this is, but I am not counting on that it will be easy. This might be among the more difficult items left, but, alas, I do not know.

Fifth, I have a role-playing game to finish. I am currently working on it, but there is a lot left to do. It is only the text that needs to be finished, illustrations, layout and things like that comes later. I will manage this, but it will require many, many hours.

Sixth, I have to spend a week away from civilisation. This is not inherently difficult, but it requires a lot of time. Fortunately for the lists sake, I can clear some tasks while away. I am looking forward to this week. I planned it for a reason and I intend to do it sometime in August, after I have moved to my parents (temporarily in between this apartment and my leaving for Taiwan).

Conclusively, this looks pretty tough. I would lie if I said I felt certain I would make it. I would even lie if I said it was probable. Still, I am not known for giving up very easily and I think that I will come a long way if I just try. After, all it is said that it was by perseverence the snail reached the ark (Charles Haddon Spurgeon quote). Also, I realise that the tasks themselves are worthwhile, so each step on the way is a goal in itself. Finishing ten tasks is twice as good as finishing five, so let us see how far that will take me, shall we?

Tags: , , ,

Lately, I have spent a decent amount of time reading or listening to The Economist, a weekly news publication, focusing on business and politics around the globe. I have known about The Economist for a long time, and have occasionally read an article or two, but it was only earlier this year that I really understood its greatness. Some of the material are available for free on their website; I have student access to everything relating to the publication,

First and foremost, the articles are often brilliantly written, in fact, many of them rank fairly high on my list of enjoyable non-fiction. They make good use of vocabulary and are also resourceful and witty. English being a second language for me, this is a great source of good grammar and useful words. The audio edition is adeptly performed, with skilful readers and comprehensible structure, which further adds to the value.

Furthermore, The Economist is outspoken in its liberal views and does not hide its opinions. I prefer this way of writing about politics and economics, since all authors have an agenda and it is thus more honourable to openly declare what it is, rather than to hide it. Through short and powerful articles, anonymous authors educate the readers about the world, fighting a somewhat uneven war against ignorance (remember Schiller: Against stupidity, the gods themselves contend).

During our courses concerning North-East Asia, I have felt my interest for world affairs gradually increasing. I am especially interested in East Asia, but this increase in interest is palpable elsewhere as well. The Economist therefore satisfies two needs I seem to have developed lately: excellent English and understanding about the world.

In short, I really enjoy The Economist, even though I skip most business related material (which constitutes a surprisingly small part of the publication). What remains consumes about five hours each week and it is worth every minute. I highly recommend The Economist to anyone interested in world politics, business or both.

Tags: ,

London/Chester 2007

Nu är jag hemma igen. För att vara lite mer exakt kom jag hem kring halv tre i eftermiddags efter drygt två veckors resa till England. Jag ska inte bli så långdragen, även om det förstås alltid finns otroliga mängder att berätta. Är det något som verkar intressant får ni helt enkelt fråga. Låt oss börja med en kort sammanfattning.

Första veckan spenderade jag i London hos Carin och Can, som bott och arbetat i London i snart ett och ett halvt år. Sedan de åkte har jag knappt träffat dem mer än sporadiskt och det var mycket trevligt att se dem igen. Ett stort tack för att jag fick bo hos er också! Dagarna spenderade jag på att upptäcka London till fots. Jag avverkade de flesta välkända sevärdheter, letade bokaffärer och skaffade mig en allmän uppfattning om staden. På kvällarna umgicks jag med Carin och Can, samt deras två rumskamrater. På det hela taget en bra vecka.

Andra veckan var jag i Chester tillsammans med knappt fyrtio andra som också läser till lärare i engelska på någon nivå. Veckan innehöll sightseeing av Chester med omnejd, besök på två skolor, en dagstur till Wales och mycket annat. Det var ett ganska sammanpressat schema, men slutresultatet var ändå över förväntan. Framförallt var det trevligt att umgås med folk från universitetet i en helt annan miljö.

Nu har det blivit dags för några observationer. Engelsk mat är totalt värdelös. Allting ska friteras och serveras med pommes. Visst, det är gott en eller ett par gånger, men när man inte kan laga mat själv blir mat otroligt less på det efter ett tag. Det är inte så svårt att begripa att landet har problem med fetma när barnen bara äter pommes frites och sås till lunch varje dag. Enda sättet att få bra mat är att äta på utländska restauranger.

Engelska bostäder ligger i en klass långt under den svenska. Det invånarna tycker är fina lägenheter, skulle vi bara fnysa åt om det var här. Pålitligt varmvatten och vattentryck är en lyx och det finns säkert inte ens ett ord för att tapetsera om. Monumentet över hela tragedin är heltäckningsmattor, helst i badrummet.

Trots allt detta har jag ändå blivit sugen på att spendera mer tid i England, framförallt för att lära mig språket bättre. Just nu funderar jag på att plugga någon termin vid lämpligt universitet, men kommer jag på något annat går det bra med. Jag har länge vetat att jag vill vistas i England ett bra tag innan jag börjar jobba som lärare i Sverige och efter den här resan känns det närmare än någonsin. Chester var en mycket fin stad på alla sätt och där kan jag tänka mig att plugga om andra omständigheter gör det till ett bra val.

Jag har också hunnit fundera ganska mycket, spånat mycket på projekt och idéer, läst ett par böcker och en del annat. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, men jag känner att det är bättre att lyfta fram resultatet av dessa saker i separata inlägg när tiden är mogen. Nu ska jag istället krypa till kojs efter en alldeles för lång dag. Om ni håller ut kanske det dyker upp bilder senare, men i så fall hör jag av sig. Godnatt så länge!

Tags: , , ,

Titel: The Great Gatsby
Författare: F. Scott Fitzgerald
Utgivningsår: 1925
Recenserad: 2007-04-03
Status: N/A

Anledningen till att kärlekshistorier inte är min grej tror jag har att göra med att de sällan innehåller något nytt. Visst kan olika författare variera sig, men det grundläggande temat har behandlats så många gånger att det är svårt att vara kreativ. The Great Gatsby är en roman där författaren F. Scott Fitzgerald faktiskt lyckas med att föra fram något nytt på temat kärlek och göra det på ett intressant sätt.

Intrigen utspelar sig på Long Island utanför New York och framförallt om Gatsby och hans episka förälskelse i en kvinna han träffat i sin ungdom. Det fina är att berättelsen inte alls presenteras genom någon av de inblandades ögon, utan istället genom Gatsbys granne. Det gör att mycket av själva kärleksinnehållet alluderas till, men nästan aldrig syns explicit i texten.

Ett annat viktigt tema är konflikten mellan det gamla och det nya. Den moderna människans dröm om framgång är inte vidare lik den de första nybyggarna hade när de kom till Amerika. Det är inte svårt att märka en underton av kritik mot den ohämmade materialismen och bristen på moral hos de personer som tillhör den nyrika överklassen. Personerna i sin tur är intressant, originella och känns äkta, vilket är ett måste för att den här boken ska fungera. De är mångfacetterade och känns väldigt trovärdiga, trots att jag förstås inte har någon större koll på hur överklassen var för drygt 80 år sedan.

Boken anses av många vara en mycket träffsäker skildring av sin tid (1920-talet) och det är inte bara vi som har den som kursmaterial i amerikansk litteratur. Jag har inga som helst problem att förstå att den här boken ses som viktig. Det är kanske inte en bok som passar mig perfekt i smaken, men den är ändå mer än bara läsvärd och får därför tre och en halv snigel.

Tags: ,

Titel: Victorian Britain
Föreläsare: Patrick N. Allitt
Producent: The Teaching Company
Omfattning: 36 x 30 minuter
Medium: Ljud
Recenserad: 2007-03-23

Att lyssna på för kursen externa föreläsningar är ett gammalt knep jag använt mig av flera gånger tidigare. Eftersom jag beräknar att jag har ett par timmar per dag då det inte går att göra något annat än att lyssna (när jag går, diskar, städar, lagar mat, etcetera), är detta ett mycket effektivt sätt att skaffa sig stora mängder bakgrundsmaterial till ämnen jag pluggar. Det är givet att allting inte fastnar, men tillräckligt mycket gör det för att det ska vara någon idé.

Den här föreläsningsserien handlar om Victorian Britain, vilket är en av två epoker jag skrev tenta på nyligen, och presenteras av en herre som heter Patrick N. Allitt. Seriens genomförande är exemplariskt från början till slut och jag har egentligen ingenting att klaga på. Jag visst inte att jag var intresserad av perioden innan jag började, men nu har jag fattat det. I de 36 föreläsningarna har han hunnit gå igenom kultur, socialt liv, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi, teknisk utveckling och mycket, mycket mer. Varje föreläsning är väl avgränsad och behandlar ett eget ämne, även om de alla hänger ihop bra. Allitt har trevlig dialekt och en röst som gör sig bra för föreläsningar av det här slaget och mycket av seriens storhet kommer utan tvekan från hans utförande snarare än innehållet. Han är duktig på att blanda upp vad han säger med bra exempel och stundtals roliga anekdoter.

Serien är dock inte helt perfekt, men jag tror snarare att det beror på att ämnet inte är det bästa tänkbara för min del. Herr Allitt gör dock ett förbaskat bra försök och når nästan hela vägen fram (vilket är flera sniglar mer än jag hade förväntat mig). Jag kan också tycka att sammanhanget mellan föreläsningarna är lite svagt, men det kan ju också betraktas som en fördel. På det stora hela är jag mycket nöjd med den här föreläsningsserien och kan varmt rekommendera den, även till er som inte är specifikt intresserade av ämnet.

Tags: , , , ,


Tentaeufori är tyvärr inte ett lika etablerat uttryck som tentaångest, men idag har jag all anledning att göra bruk av det för första gången. För det första skrev jag precis en tenta i British Cultural Studies, vilket är en totalt osammanhängande kurs om kulturhistoria, där hälften av energin har gått åt till att försöka förstå vad det är vi läser om och hitta material. Vi skulle ha förmågan att identifiera en mängd byggnader och konstverk, samt redogöra för historiska skeenden. Den valda perioden var romantiken och viktorianska eran.

Jag har förberett mig genom att plugga mycket tillsammans med klasskompisar (utan er hade den här tentan gått hälften så bra och varit dubbelt så tråkig att plugga till). Dessutom lyssnade jag på 36×30 minuter föreläsningar från The Teaching Company (recension kommer imorgon). Nu när jag skrivit i fyra timmar känns det mycket bra. Jag skrev väldigt mycket som kändes relevant, samtidigt som att jag känner att jag kunde ha suttit lika länge till utan att få kunskaperna skulle sina. Om jag inte får full poäng på den här tentan så bör det i alla fall vara nära. Efter att ha andats 1800-talet dygnet runt i en vecka nu, känns det nästan tomt när livet går vidare.

För det andra fick jag resultatet av hemtentan i History of English, vilket var en snårig och rätt jobbig tenta (Internet må vara bra, men vissa saker är svåra att hitta). Jag fick ett klart VG på den och det känns väldigt bra, förstås. Dessa båda tentor tillsammans gör att jag just nu känner mig väldigt nöjd, på gränsen till odrägligt självbelåten. För att fira ska jag laga mig själv lite god lax och sova en timme. Mot köket!

Uppdatering: Jag fick alla rätt på British Cultural Studies-tentan!

Tags: ,

Titel: Hard Times
Författare: Charles Dickens
Utgivningsår: 1854
Recenserad: 2007-03-14
Status: I bokhyllan

Jag närmar mig Charles Dickens med försiktiga steg. På avstånd verkar han vara en av de där realistiska författarna vars huvudsyfte är att porträttera det orättvisa och gärna smutsiga samhälle de lever i. Kanske är det också därför de är i ihågkomna och inte för att böckerna i sig är något att hurra för. När jag kommit lite närmare, upptäcker jag dock att Hard Times är mer än läsvärd och har mer att erbjuda än vad som först verkade vara fallet.

Boken handlar om många saker och utbildning är en av dem. Mr. Gradgrind utbildar sina barn efter mottot att fakta är allt och att fantasi och förundran ska fördrivas från världen. Han driver dem hårt i denna skola och genom boken får vi följa vilka effekter det har. Boken är uppdelad i tre delar, där man kan säga att den första handlar om själva systemet, den andra om hur det utvecklas hos barnen och den sista vilka konsekvenser det får.

Förutom Gradgrinds barn Louisa och Tom, får vi även följa den arrogante överklassmannen Mr. Bounderby, arbetaren Blackpool och många andra. Alla karaktärerna fyller en väldigt tydlig funktion både i berättelsen och i berättelsens tema, vilket gör att boken känns sammanhängande och meningsfull. Vissa av dem är också beskrivna med yttersta sarkasm, vilket författaren många gånger hanterar på ett underhållande sätt.

Även om jag blev väldigt positivt överraskad av den här boken, kan jag inte säga att jag ändrat min grundsyn; jag gillar fortfarande inte realistiska böcker med den här tonen. Dock är Dickens så pass skicklig på att skildra karaktärerna att det blir underhållande i vilket fall. Temat utbildning och skola känns också relevant och de saker han ställer upp för att attackera känns relevant även idag, även kanske inte samma extrema grad som på Dickens tid. Det finns också en sak som verkligen stör mig i den här boken och det är dialekten Blackpools dialog är skriven med. Den går visserligen att förstå, men det tar kanske tio gånger så lång tid att läsa som resten. Den minimala poäng författaren vinner i stämning och känsla på att göra detta, förlorar han hundrafalt av att jag som läsare störs rejält i min läsning.

Sammanfattningsvis är alltså boken klart godkänd och en positiv överraskning. Det är förstås långt ifrån den bästa bok jag läst, men den ligger bra till på topplistan över liknande böcker. Det är också den kortaste boken av Dickens, så jag skulle kunna tänka mig att rekommendera den här till er som vill kika lite närmare på hans författarskap. För er andra finns det mycket annat ni borde spana in istället.

Tags: ,

Nu har jag bokat biljett Skavsta – Stansted (7 april) samt Stansted – Skavsta (22 april). Det hela sker delvis i regi av lärarutbildningen, där tanken är att vi ena veckan ska göra i stort sett vad vi själva vill (även om det finns vissa saker vi ska prestera) och att vi den andra ska tillbringa tiden i Chester med schemalagd verksamhet. Det intressanta just nu är den första veckan.

Jag reser med tre tjejer i klassen, men de kommer först ett par dagar efter mig. Tanken är att jag ska hälsa på Carin och Can som sedan länge är stationerade i London. Jag hyser också förhoppningar om att hinna träffa en bekant jag spelat rollspel med över nätet tidigare. Under veckan ska jag också besöka tre platser som är av kulturellt intresse, men det är inte specificerat mer än så. Jag har ganska dålig koll på London med omnejd, men om någon har några bra förslag vill jag gärna höra dem (bortsett från de uppenbara). Det var allt för den här gången, men nu vet ni lite mer om vad jag ska ta mig för i vår.

Tags: , ,

« Older entries