Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Warning: Declaration of TarskiCommentWalker::start_el(&$output, $comment, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_el(&$output, $comment, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /hsphere/local/home/ackerfors/snigel.nu/wp-content/themes/tarski/library/classes/comment_walker.php on line 0 Olle Linge - Languages, literature and the pursuit of dreams · Typing

Typing

You are currently browsing articles tagged Typing.

Today, I have been using the Dvorak Simplified Keyboard (Wikipedia entry) for a thousand days, which makes it seem appropriate to say something about it. Except for the first month after changing, I have not been very interested in reading or experimenting with Dvorak, so much of what I said in my first article (in Swedish) still holds true. For instance, I still perceive that there are two main advantages using Dvorak. Most prominently, I have managed to increase my typing speed drastically, from about 350 characters per minute to well above 500. However, this increase might be because of my having learnt to touch type (Wikipedia entry) properly, so it would be unfair to accredit the effect to the change of keyboard layout. On the other hand, I would never have learnt to touch type if I had not changed layout. Here is what the progress diagram looks like, beginning in February 2005 and ending today:


X axis = attempts, Y axis = CPM

Moreover, using Dvorak is more comfortable than Qwerty, because alternating hands when typing (all vowels are on the left hand, which makes the spread between the hands more even) feels very good. I can type for much longer intervals without the slightest discomfort, which was not the case before. However, this might also be the result of learning to type properly, so again it is unclear how much Dvorak contributes to this effect.

What is very clear is that I am comfortable with the change, since it entailed many changes to the better, regardless of what caused the them. If I had a time machine and had the power to go back and decide again, I would have made the change even earlier.

Should you change to Dvorak Simplified Keyboard? That depends. As I have said in previous articles, it took me two weeks to equal my typings speed prior to the change. Admittedly, I practiced a lot, so lets say a month for the average learner. Is it worth it? I think it is, provided that you spend a decent amount of time typing (most people do) and have a month in which you are not required to produce large amounts of text. If you are using a laptop, the main disadvantage with using a non-standard layout vanishes, since you will always be able to use a computer with a nice keyboard layout (the difficulty for me is that I avoid writing longer texts on other computers than my own since I do not own a laptop, but that has never been an issue during the past thousand days). So if you feel inclined, go ahead and challenge yourself to reach hitherto unknown comfort and typing speed. I will happily answer any questions or offer whatever help is within my power. Aaoeu!

Tags: , ,

Spending a fair amount of time in front of the computer, often typing for some reason, I thought it was a good idea to include some sort of goal on the 101-in-1001 list which aimed at typing faster. Although it lies partly outside the scope of the list, I will provide a short background to illuminate the situation.

In February 2005, I changed keyboard layout from Qwerty to Dvorak (read more about Dvorak Simplified Keyboard on Wikipedia). Previous to the switch, I typed about 300 CPM (characters per minute), peaking somewhere around 350 CPM. At the time, I used some sort of individual method, including most fingers but not all. I changed to Dvorak partly because I wanted to learn to type properly, regardless of keyboard layout.

Naturally, the typing speed dropped significantly after the change, averaging around 250 CPM two weeks afterwards. It took a month to equal my former speed of 350 CPM. Since then, recordings have been sparse, but here are milestones to give you an idea of how fast I improved, including what I have already mentioned.

350 CPM – Prior to Dvorak change
250 CPM – February, 2005
350 CPM – March, 2005
400 CPM – May, 2005
450 CPM – December, 2006
519 CPM – August, 2007

As you can see, the last 100 CPM were quite difficult to achieve and required much time. I have not been practicing typing speed explicitly, except for the time immediately after the change to Dvorak, but as loyal readers will have noticed, I tend to write a lot.

Now over to some practical matters. To record speed, I used Stamina Typing Tutor, an excellent piece of software (free to download) that allows the user to practice on external text files. My records have been made using texts I have written myself, with the obvious advantage that I only use words I know. However, a countervailing disadvantage arises from the fact that the text contains errors since they have not been proof-read (typing in your own texts is an excellent way of proof-reading them, by the way).

I could go on discussing why I think it is worthwhile to learn to type correctly, but in a few months I will have used Dvorak for 1000 days and I plan to write something comprehensive for that occasion instead. For now, I am satisfied with changing another task to “finished” and noting that my typing record for two minutes is 519 CPM.

Tags: , ,

Dvorak

Inledning

För lite mindre än en vecka sedan bytte jag tangentbordslayout från QWERTY till Dvorak. Under veckan som gått har jag kommit upp i cirka 40 ord per minut och därmed skriver jag tillräckligt snabbt för att skriva lite om det här. Det finns flera svenska varianter på Dvorak, varav Svdvorak och Svorak torde vara de vanligaste. Länkar till respektive hemsida finns på de länkade sidorna.

Varför byta till Dvorak då? Den främsta anledningen sägs vara ergonomi och den andra (mindre uppenbara) hastighet. De ergonomiska förbättringarna kommer av att man alternerar mer mellan händerna, eftersom alla vokaler ligger på vänstra handen och både svenskan och engelskan bygger stavelser genom att sätta ihop konsonanter och vokaler. En annan fördel, som rör både ergonomi och hastighet, är att 61 % av de vanliga bokstavstryckningarna återfinns på mittenraden. Där är det både bekvämast och går snabbast att skriva eftersom man inte behöver flytta fingrarna lika mycket. Motsvarande siffra för QWERTY är endast 40 %. Läs vidare om bokstavsfrekvenser och svenska språket och Dvorak.

I den här artikeln tar jag upp Dvorak och svenska språket, fördelar och nackdelar, om att byta till Dvorak, valet av svensk dialekt samt en stor portion egna åsikter och erfarenheter.

Dvorak och svenskan

Eftersom jag inte hittade något om detta vad gäller svenska språket, baserar jag siffrorna ovan på en egengjord beräkning. Jag hämtade bokstavsfrekvensen från Kodboken (Singh, S., 2003) på sidan 34 och sorterade bokstäverna efter vilken rad de förekom på för de båda tangentbordslayouterna (jag har använt svdvorak och jag ämnar förklara varför nedan) enligt bilden nedan:


Frekvenser för Svdvorak.


Frekvenser för QWERTY.

Slutsatsen blir att i alla fall två av Dvoraks fördelar gäller även på svenska, nämligen den om handalternering och den om att de viktigaste knapparna ska vara lättast att trycka på. Nu gäller inte det en tredje fördel. Tanken är att Dvorak ska vara anpassat efter vilka bokstavskombinationer som är vanligast. På den punkten tror jag inte att svenska och engelska är tillräckligt lika. Skriver man på engelska märker man detta direkt (prova eller tänk efter hur man skulle skriva “this is a test” på Dvorak, till exempel).

Är Dvorak verkligen så bra?

Det finns en del som menar på att Dvorak inte alls är så bra som alla som använder det säger. En artikel med titeln “The fable of the keys” som i korthet försöker slå undan benen för dem som hävdar att QWERTY är ett undermåligt tangentbord. Jag bryr mig egentligen inte om vad som verkligen har hänt i historien och vad som är myt, men de fördelar jag har kommit fram till ovan har jag väldigt svårt att se bra argument mot. Det finns även mer detaljerad kritik på kritiken r “The fable of the fable”. Jag lämnar det upp till var och en vilken av texterna som är vettigast, men jag tror det står ganska klart var jag står i frågan.

Att byta till Dvorak

Den tekniska biten av bytet är mycket enkelt och bör inte vara en del i ett övervägande huruvida någon ska byta till Dvorak eller ej. På sidorna som refererades till i inledningen finns filer för nedladdning. Den amerikanska versionen följer med moderna operativ system till de flesta plattformar, något som kan vara bra att veta.

Jag har som nämnts använt Dvorak i sex dagar och skriver nu i knappa 40 ord per minut. I förväg visste jag om att jag inte skulle vara tvingad att skriva några större mängder text den närmaste tiden (detta är det längsta). Nu är inlärningshastigheten individuell och andra lär sig kanske snabbare eller långsammare än jag. Men räkna för säkerhets skull med två veckor för att komma upp i någorlunda tempo och kanske upp till en månad för att passera hastigheten på QWERTY. Räkna dock inte med en markant ökning av hastigheten, även om många upplever det. Ergonomi uppges gånggång som huvudfördelen med Dvorak.

Ett problem som många påpekar är att man blir handikappad vid datorer utanför hemmet/arbetsplatsen då dessa inte har Dvorak. Det gäller då att tänka efter hur mycket man skriver hemma och hur mycket man skriver någon annanstans. Jag själv skriver nästan bara hemma och då är det en smal sak att välja. Många använder båda tangentborden parallellt, men jag kan inte uttala mig om hur det fungerar ännu. Det är dock bra att veta att amerikanska Dvorak finns på till exempel alla Windowsdatorer och att jag därför utan problem kunde byta till Dvorak på biblioteket. Man saknar då å, ä och ö, men genom att skriva aa, ae och oe istället går det blixtsnabbt att konvertera texten till normal svenska igen.

Det kan innebära en god portion frustration att byta, men det går mycket lättare än jag trodde. Tar man det bara lugnt och inte stressar på, bör det gå relativt smärtfritt. Man kan också passa på att lära sig 100 % korrekt fingersättning om man inte kunde det innan. Väg dessa temporära besvär mot att kunna skriva bekvämare och snabbare hela livet!

Svdvorak eller Svorak?

Jag tänker inte gå in i en djup diskussion på detta område innan jag har testat båda varianterna, men jag ska i alla fall presentera mina egna motiv för att välja Svdvorak. För det första har normännen standardiserat Dvorak för norskan, något som alltså inte skett för svenskan och Svdvorak följer samma principer. Det tycks mig logiskt att svenskan är tillräckligt lik norskan för att samma principer ska användas. För det andra sitter punkt och komma på samma ställe som på ett amerikanskt Dvorak, vilket kraftigt förenklar om man tvingas skriva på en dator där man inte kan/får/vill ladda hem Svdvorak/Svorak.

Nackdelen är att det blir aningen bökigare att trycka på “ö” och “ä”, men det är inte de vanligaste bokstäverna i alla fall. Samtidigt får man lättare tillgång till punkt och komma som en liten tröst.

Några avslutande ord

Slutsatsen jag drar av allt detta är att du ska byta om du känner för det. Det är jobbigt de första dagarna och om du inte känner för det blir det förstås ännu jobbigare. De nackdelar som finns tycker jag är ganska lätta att övervinna och det är på tiden att fler och fler använder Dvorak. Tycker någon att jag har missat en poäng eller ett argument för eller mot något (speciellt i valet av svensk dialekt), kommentera så svarar jag. Övriga kommentarer tas också gärna mot. I övrigt hoppas jag att jag har kastat ljus över en ny möjlighet som alla kanske inte var medvetna om och också att jag benat ut några av de frågor jag själv har brottats med den senaste tiden. Aoeu!

Tags: ,